Florentin började efter en stund känna sig svag. Hon var nu mycket blek och mager. Ghorm hade sugit i sig nästan allt blod och han visste att han måste sluta, men hon smakade så gott, han var som i ett rus. Han kände sig stark. Starkare än någonsin förr.Ghorm hade sedan några månader tillbaka slutat gå på ABS-mötena. Gruppen för anonyma blodsugare. Florentin visste inget om detta men hon började nu ana att så var fallet.
-Ghorm, viskade hon. Ghorm, sluta snälla jag ber dig, sluta.... Hennes röst var mycket svag. Hon hade tappat grepp om tid och rum och hon kände hur hennes sista krafter sakta försvann.
- Ghorm....du kommer ta livet av mig...
Ghorm stannade upp i sugandet. Han kände sig lite illamående.
“det måste vara glassen” tänkte han och började hulka. Han sprang bort till städskåpet, tog fram skurhinken och började spy. Han kräktes ut flera liter blod. Efter en stund låg han utmattad på golvet brevid hinken. Kröp bort till badrummet, tog fram en tom spruta och fyllde den sedan med blodspyan. kröp sedan bort till Florentin som låg avsvimmad kvar där han lämnat henne. Han stoppade nålen i hennes armveck och sprutade in blodet, fyllde en ny spruta och sprutade in även den i Florentin. Hon stönade svagt medan färgen i hennes ansikte så smått började komma tillbaka. Då ringde telefonen. Utan att tänka efter svarade han.
-ja det är Ghorm.
-Ghorm? Är Florentin med dig? Det var Kalina
-eeee florentin? Vem är det och varför skulle hon vara med mig?
-För att du svarar I hennes telefon din dummer..Kalinas röst lät skärrad och lite sur.
-Nej Ghorm? Nej, du måste ringt fel, sa han snabbt och slängde på luren.
Sekunden senare knackade det på dörren. Ghorm tassade bort mot dörren i sina tofflor.
-Vem är det? Viskade han genom dörren men innerst inne visste han. Han kunde känna vreden som ett energifält genom järnet.
Porten flög upp och i mullret av åskar och blixtrar uppenbarade hon sig
-JAG ÄR Madam SOKAWE, ni har gått bakom min rygg! Skrek hon och Vreden lyste ur hennes ögon!
-Jag kan förklara..försökte Ghorm. Det är inte som du tror.
-Jag vet nog. Jag vet nog, vad ni två håller på med!!!Var är hon? Var är hon. Du har sugit hennes blod, jag kan se det på dig!
-Nej nej vi har bara älskat.
-Kära storebror, vem tar du mig för? Det förstår jag väl, ni har båda en glupsk aptit på sex och mat men hennes blod, det hade jag hoppats att du låtit bli. Vi behöver henne, vi älskar henne
-Förlåt mor. Förlåt, jag, jag kunde inte hålla mig.
Innan Ghorm hunnit blinka stod Madam Sokawe vid den ännu omtöcknade och något förvirrade Florentin. Sokawe böjde sig över Florentin och särade på hennes ännu bleka läppar.
-DRICK. sa hon och hällde i en hel flaska whiskey på bara några sekunder.
-Så där ja. Nu ska hon nog få tillbaka krafterna.
Mycket riktig , Florentins kropp bestod efter en livstid av wiskeydrickande mer av denna gudomliga dryck än både vatten och blod tillsammans och efter en stund var hon pigg och kry som en kalv på grönbete
När Florentin vaknade nästföljande dag, med en enorm huvudvärk, låg hon hemma i källarrummet med Ghorm på ena sidan och Kalina (som hon förövrigt vägrade bli kallad längre, hädanefter var hon bara Madam Sokawe eller möjligtvis bara Madam) på den andra.
Minnesbilderna från kvällen innan var suddiga för Florentin men så mycket kom hon ihåg att hon hade fått klart för sig att Ghorm och Madam inte alls var gifta, De var släkt i flera generationer tillbaka, bara de två. Madam Sokawe var egentligen mycket riktigt Madam Sokawe och var mästare i magi och häxkraft. De hade båda blivit förförda av Florentin några år tidigare och bestämt sig för att dela på härligheten. De hade träffats på Grand Canaria där Florentin tillsammans med Zeke på den tiden ägt ett hotellkonglomerat. Där Zeke styrt ön med, vad som närmast kunde beskrivas, en maffialiknade järnhand. När Zeke hade åkt in i finkan på livstid hade Ghorm och Madam sett till att smuggla Florentin därifrån i en enorm godisförpackning. Ghorm samlade nämligen på sådana och hade en alldeles lagom stor förpackning för Florentins kropp. De hade skickat iväg Florentin på ett skepp på väg mot Frihamnen. Detta mindes Florentin mycket svagt för då hon knappt kunnat andas i förpackningen var hennes minnen även från resan mycket luddiga. Dessutom hade hon blivit smittad av blodpest men det hade Ghorm rådit bot på och Florentin var nu helt frisk från den åkomman.
meeeer! ge mig meer!
SvaraRadera