lördag 4 februari 2012

Del 5. Blod, sammet och mannagrynsgröt

En stund senare låg Florentin på det nakna stengolvet, insvept i ett par röda sammetsgardiner. Gardinerna hade rivits ner i den intesiva akten.
Ghorm låg brevid henne och åt en glass.
-vill du ha?
-nej tack
-varför det?
-jag är inte sugen
Ghorm förstod inte vad hon menade. Hur kan någon inte vara sugen på glass? Hans favoritsmak på glass var päron, kola och viol. Var för sig eller i kombination, det spelade ingen roll. Han gjorde alltid egen glass hemma i slottet. Han hade en get nämligen, ett stor mjölktung getkviga, den mjölkade han varje dag och gjorde sedan glass på alltihop.
Han blundade och kysste Florentins kind med glass-fuktiga läppar. När han öppnade ögonen igen såg han att de röda sammetsgardinerna hade färgats mörkröda bakom Florentins huvud. Som blod färgar blod.
-Vafalls? utbrast han Det är blod, blod överallt! Ghorms ögon skiftade färg, från blå till gröna.
Hans näsborrar vidgades, hans kroppshår blev rakt och hans läppar började pluta. Han sög i sig blodet som fastnat på Florentins huvud och han letade sig nedåt; halsen, axlarna, magen..han stannade upp, synade Florentins kropp och dök sedan, som i en attack, ner mot hennes fötter. Där kröp han ihop som ett litet djur och sög glupskt i sig blodet som sipprade ut från såren hon fått kvällen innan.
Florentin som inte var så förtjust i att duscha tyckte det var praktiskt att få fötterna rengjorda efter den långa resan hit och lät honom därför hållas.

Samtidigt i källarrummet på östermalm...

Kalina stod i köket. Hon hade en lustig känsla i magen av att allt inte stod rätt till. Hade egentligen ingen matlust men hade bestämt sig för att koka mannagrynsgröt till middag. Hon sträckte sig efter en skål på översta hyllan men lyckades inte nå den. Hon sträckte sig på tå men var ändå flera centimeter i från att ens snudda den.
Hon gick för att hämta en stol att stå på. Men just som hon vänt ryggen åt kökshyllan började röret i taket bukta ut för att slutligen putta till skålen så den föll i marken. Kalina ryckte till av smällen. Skålen rullade på golvet och röret hade börjat röra sig som en orm som just svalt ett rådjur.
Hattarna i sovrummet föll ner allihop. Glaset i väggtavlorna sprack av vibrationen och rummet fylldes av ett högfrekvent metalliskt ljud.









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar