Efter en stund lugnade hon ner sig. Hon hade återfått värmen genom att sätta på ett elektriskt element. Hon var arg på honom. Hon var arg och hon längtade. Skrivmaskinens smattrande hade tystnad och Författarinnan satt försjunken i tankar när det återigen bultade på dörren. Inte lika hårt den här gången, denna gång var det mer lekfullt- en knackning som i en liten enkel melodi som att den på andra sidan dörren ville säga "du vet vem det är".
Återigen trippade hon bort mot dörren och för varje steg hon tog kände hon den där kittlande kylande känslan komma tillbaka. När hon var framme vid dörren var känslan så stark att hon i ren frustration slet upp dörren. Hon ville att han skulle fixa fönstret, nu!
Där stod han.
Där stod hon.
"Jag är tillbaka för att avsluta det jag påbörjade" sa han och så gjorde han det…han tog sig an den mörka, fuktiga källaren och han avlutade, han avslutade det så fönstrena skallrade. RA TA tata ta taaaaaa
Like!!!!!
SvaraRaderaja jillart
SvaraRadera