jag har ont i huvet. det är trist, för det gör ont. Nåt som inte gjorde ont i huvet var när jag såg min bror spela i Blaue fraus SOME PLANTS NEED MORE LIGHT THAN OTHERS, BUT ALL NEED AT LEAST A LITTLE.
Fråga mig inte vad den handlade om för det vet jag inte, förutom att handlingen utspelade sig efter typ Den stora katastrofen då alla förutsättningar förändrats... Handling är så himla oviktigt ibland. Pjäsen uppfyllde mig med en himla härlig känsla och nu, några dagar senare är den liksom ännu bättre. Tex blev jag fejk-healad mot min mensvärk och allmänna oro som jag hade och det kändes väldigt fejk-bra efteråt. Att må bra utåt är lite av min specialitet.
I alla fall så är min bror, Emil, världens bästa skådis och människa.
Allt som oftast vill teaterfolk sätta honom i roller som en stor och bufflig man, bl.a. bara för att min bror råkar vara man och har mörkt hår och skägg och det är ju lite förutsägbart men Blaue Frau lät honom blomma som den mjuka lilla gullrosen han är. Heja min bror! Heja Blaue Frau. Heja flum och heja inspirationen som jag fick!
Ett av mina mål i livet är att få jobba med honom igen. Heja oss! Grudemo El Hayek rules.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar